Lägesrapport..

Jag satt i godan ro & väntade på min tur in till operationssalen när en tjej kommer & går förbi mig med VÄRLDENS största & klumpigaste bandage runt handen. - Oj oj, vad har du råkat ut för? frågar jag för att verka lite trevlig. - Det är inte så farligt som det ser ut, det är sånt här Karpaltunnelsyndrom jag opererat mig för. HERREGUD!! Jag tänkte för en sekund åka hem igen!! Vad trodde jag liksom - en tunn handske som förband med maximalt rörelseutrymme,haha. Operationen gick bra (det finns detaljer du inte vill höra eller se) & nu har livet som enhant börjat & pågått ett tag. Men det går BRA - mycket bättre än vad jag trott. Det är förvånadsvärt mycket man faktiskt kan göra med en hand, det tar bara lite (mycket) längre tid. Skruva av och på saker är omöjligt, skala saker likaså. Laga mat & diska är svårt, bre macka & hyvla ost. Duscha är svårt men går, en snygg frisyr kan man glömma & ta hand helt fullt ut om lilla Agnes är en omöjlighet. Därför har jag mina vårdare runt mig :) som hjälper till med det mesta. Farfar har varit här & kommer igen. Pappi har vabbat & nu är Agnes mormor här. Så just nu går livet framåt mycket bra. Men min matlagning kamrater, den får ni vänta på!